Föreställ dig nu att denna paragraf hade namnet "Artikel 301 Förolämpning av Svenskheten" men efter att den kontroversiella artikeln väckt den internationella arenans uppmärksamhet valde att byta namn till "Artikel 301 Förolämpning av den svenska nationen".

Föreställ dig nu att författaren Jan Guillou har beskrivit folkungaätten i Arn på ett sätt som inte gillas av den Svenska nationen och därför åtalas han, döms han och får sitta av två års tid i Kumla anstalt för att ha stridit mot "Paragraf 301 Förolämpning av den svenska nationen".

Nu kan du tryggt vakna till, i din trygga datastol, i det avlägsna lyckolandet i väst och vakna upp från föreställningarna. Det här sker inte i Sverige, det sker i ett land där många semester svenskar spenderar sina månadslöner. Nämligen Turkiet 2008.

Tidiga 2007 mördades den armeniska journalisten, chefsredaktören för Agos och människorättskämpen Hrant Dink för att ha sagt att de systematiska dödandet och deportationerna av armenierna år 1915 där 1.5 miljoner människor dog var ett folkmord.

Då gick hundratusentals turkar, kurder och armenier ut med skyltarna "Em Hemû Hrant Dink'in" (Vi är alla Hrant Dink) och "Em hemû Ermenî ne" (Vi är alla armenier).
Det utmärkande var att alla utanför Turkiet använde istället slagorden "1915-2008" vilket så effektivt beskriver den turkiska historierevisionismen och förnekelsen.

Kort efteråt återpublicerade hans son Arat Dink sin fars artikel och blev åtalad för samma brott som sin far.

Aysel Kilic, en högstadelärare och humanist. Numera bara humanist eftersom hon blev sparkad och förvisad till Trabzon, Hrant Dinks mördares hemstad, för att öppet ha sagt följande mening till sin klass: "Det är fel att döda någon för dennes åsikter". Detta sa hon för att en elev sa att han är glad att Hrant mördades.

Utbildningsministeriet i Izmir fann Aysel skyldig för tjänstefel och har nu inlett en rättegång mot henne under samma åtalspunkter som Hrant och sonen Arat ställts inför.

Nu är vi inte längre Hrant, nu är vi lärarinnan Aysel! Lärarinnan med det enkla budskapet till sina elever: Döda aldrig någon som inte delar din åsikt, eller rättare sagt, döda aldrig någon!

"Îro, em Hemû Aysel Kilic'in"

1915-2008

(En tanke går även till människorättsaktivisten Ragip Zarakolu som återpublicerat en av George Jerjians verk "The Truth Will Set Us Free" som handlar om det armeniska folkmordet. Ragip dömdes som ett resultat av utgivningen till fem månaders fängelse)