En mycket påläst Mella Bextiyar inledde seminariet med att tala om demokratiseringsprocessen i västvärlden och bland annat i Sverige genom historien från renässansen tills nutid. Därefter drog han paralleller till de förändringar som skett i dagens autonoma Kurdistan från 1991 då det kurdiska självstyret etablerades till dess att Saddam Hussein störtades och fram till idag.

Han talade vidare om vikten av att se demokratisering som en process och innebörden av upplysning till det kurdiska folket. En optimistisk Mella Bextiyar fortsatte med att peka ut hoten mot demokrati i södra Kurdistan och Irak som helhet där han menade att en fortsatt decentralisering av makten ifrån Bagdad var nödvändig samt om att lösa konflikterna kring flera områden inom Irak som varit föremål för dispyter mellan kurder och bland annat araber, dvs. oljestaden Kerkûk (Kirkuk) och Xaneqîn (Khanakin).

Mella Bextiyar fortsatte att tala om det spända läget mellan PUK/KDP och utbrytarpartiet Gorran där han menade att Gorran stått för det mesta av konflikterna och sammandrabbningarna samt att partiet ska få full frihet att både få ta del utav budget och att agera fritt i sitt propagerande i framtiden.

Angående ett framtida självständigt Kurdistan påpekade Mella Bextiyar att det skulle vara fullt möjligt att utropa, men att det ifrån ett ekonomiskt och välståndsperspektiv skulle skada regionen som sådan att göra detta. Han betonade också vikten av långsiktigt tänkande inom utbildning, ekonomisk planering och attitydförändringar inom Kurdistan.

Vad gäller frågan om Kerkûk och liknande områden menade Bextiyar att arbete med att återställa dessa områdens demografi är i full gång och bör slutföras innan dess framtid kan avgöras helt.

Vidare sa inte Mella Bextiyar något nämnvärt om åtgärder om att få bukt med problem som utbredd korruption bland regeringsmän, den av grannarna helt beroende inrikesekonomin, bristen på export och produktion inom autonoma Kurdistan och planerna inför det kommande Irakiska parlamentsvalet mer än svar som "det är på gång att åtgärdas".

Stora löften är inget nytt från kurdiska politiker men att infria dessa har visat sig vara en utmaning. Samtidigt kan sägas om ett så ungt försök till demokrati att det tar tid att bryta de mönster som Saddams statsapparat lämnat efter sig och leverera allt det folk idag kräver och förtjänar.

Mella Bextiyar är känd inom PUK som gammal vänstersympatisör och det märktes klart och tydligt på utfallen under seminariets gång att han även är väldigt sekulär i sitt tankesätt. Han lät roa publiken med snabba svar och skämtsamma kommentarer och visade upp en mycket erfaren politisk karaktär.

Anonyma källor uppger till beyan.net att Mella Bextiyar en gång dömdes till döden inom PUK för att ha försökt bilda en utbrytargrupp och att han tvingades fly och söka skydd hos östkurdiska partier. Såren är dock tydligen sedan länge läkta då han på senare år blivit en framstående medlem i PUK:s politbyrå samtidigt som han numera verkar som den ytterst ansvariga inom myndigheten för demokrati i autonoma Kurdistan.